DTK

DTK-delen i högskoleprovet står för Diagram, Tabeller och Kartor är utformad för att testa din förmåga att tolka och analysera information som presenteras i visuella format.

Vad är DTK?

Denna del innehåller uppgifter baserade på diagram, tabeller och kartor där du ska dra slutsatser, identifiera trender eller göra beräkningar. Frågorna kräver logiskt tänkande och testar din förmåga att snabbt förstå och bearbeta stora mängder information. DTK-delen syftar till att spegla förmågor som är användbara i akademiska studier och i arbetslivet, där tolkning av statistiska och visuella data är centralt.

DTK-delen finns i den kvantitativa-delen och innehåller 12 uppgifter per del. Den rekommenderade tiden som du ska lägga på denna del är ca 20 minuter per provdel, vilket innebär att det är det mest omfattande delmomentet i den kvantitativa delen.

Hur förbereder man sig?

För att förbereda sig inför DTK-delen på högskoleprovet är det bra att öva på att läsa och förstå diagram, tabeller och kartor. Börja med att lära dig olika sätt att presentera data och träna på att snabbt hitta viktig information, som i stapeldiagram, linjediagram och kartor. Gamla högskoleprov och tester är bra hjälpmedel för att få koll på olika typer av frågor och förbättra din tidshantering, eftersom det många gånger gäller att lösa uppgifter snabbt och effektivt.

Typer av frågor i DTK

DTK, står som tidigare nämnt, för Diagram, Tabeller och Kartor, vilket är den typ av frågor som förekommer i denna del. Här nedan hittar du exempel på dessa frågor och exempel där du stegvis blir guidad för hur du ska tänka.

Diagram

DTK-delen består till stor del av diagram, här nedan hittar du tre vanliga typer som är vanligt förekommande i provet.

Linjediagram

Ett linjediagram visar data med punkter som kopplas ihop med linjer för att visa förändringar över tid eller andra kontinuerliga värden. Det används för att visa trender och samband.

Exempel från Högskoleprovet, hösten 2024

Fråga

Studera de nybeviljade vårdbidragen för flickor med avseende på fördelningen på diagnosgrupper. Vilket år uppgick den andel som fått vårdbidrag på grund av psykiska sjukdomar för första gången till 50 procent?

Svarsalternativ

A) 2009

B) 2010

C) 2011

D) 2012

Svar

Här gäller det att läsa frågan noggrant. Eftersom det gäller nybeviljade vårdbidrag för flickor är det den andra grafens vänstra del vi ska studera. Därefter använder vi en linjal för att se när grafen första gången passerar mitt emellan 40 och 60 procent. Det sker först år 2011, rätt svar är alltså C.

Stapeldiagram

Ett stapeldiagram visar data med staplar, där längden eller höjden på staplarna visar värden för olika kategorier. Det används för att jämföra storlekar eller antal mellan grupper.

Exempel från Högskoleprovet, hösten 2024

Fråga

Studera förändringarna mellan de redovisade åren vad gäller förekomsten av sandborstmask. Vilket svarsförslag beskriver bäst hur artens andel av havsbottenfaunan förändrades mellan de olika åren?

Svarsalternativ

A) Mellan 1920 och 1977 ökade andelen med 60 procentenheter.

B) Mellan 1977 och 1982 minskade andelen med 45 procentenheter.

C) Mellan 1982 och 1987 minskade andelen med 20 procentenheter.

D) Mellan 1987 och 2007 ökade andelen med 35 procentenheter

Svar

Genom att mäta den vita delen med en linjal för de två årtalen (mätpunkterna) kan du utläsa att alternativ D stämmer bäst överens med differensen (förändringen) mellan de två mätpunkterna.

Mätning och uträkning med hjälp av linjal visar:

A) Ca 71 procentenheters förändring
B) Ca 55 procentenheters förändring
C) Ca 14 procentenheters förändring
D) Ca 35 procentenheters förändring.

Mätningen av D ligger alltså närmast vad grafen visar. Rätt svar är alltså D.

Cirkeldiagram

Ett cirkeldiagram visar data med en cirkel som delas upp i delar, där varje del visar en andel av helheten. Det används för att visa hur något är fördelat mellan olika kategorier.

Tabeller

En tabell visar data i rader och kolumner för att göra det enkelt att jämföra och förstå information. Den används för att tydligt presentera siffror eller fakta.

Exempel från Högskoleprovet, hösten 2024

Fråga

Studera de olika inriktningarna inom förskoleklasser som drevs i fristående regi läsåret 2014/15. För vilken inriktning gällde att drygt hälften av eleverna var 6 år och knappt hälften av dem var 5 år?

Svarsalternativ

A) Allmän

B) Konfessionell

C) Waldorf

D) Internationell

Svar

I den första tabellen finns de olika inriktningarna för elever i förskoleklass, totalt antal samt för varje åldersgrupp mellan 5 och 7. Den data som vi söker finns i den tredje kolumnen som specificerar antal elever i förskoleklass. Den rad som har det korrekta svaret måste antalet i den andra stapeln (antal 5 år) vara strax under hälften av antalet i den första stapeln (totalt antal), vidare ska antalet i den tredje stapeln (antal 6 år) vara drygt hälften av antalet i den första stapeln (totalt antal). Genom en enkel överslagsräkning är det bara Internationell inriktning som stämmer överens eftersom 88/192 = ca 46 % och 103 / 192 = 54 %. Rätt svar är alltså D.

Kartor

En karta är en bild som visar hur ett område ser ut från ovan, som till exempel ett land, en stad eller naturen. Den hjälper oss att hitta vägar, platser och förstå var saker finns.

Exempel från Högskoleprovet, hösten 2024

Fråga

Utgå från Flenberget i närheten av Flenarna. Hur många fäbodar fanns inom en radie av 5 km, mätt från mittpunkten av Flenbergerget?

Svarsalternativ

A) 8

B) 9

C) 10

D) 12

Svar

Det första du ska göra för att svara på frågan är att använda din linjal för att mäta hur många cm som 5 km är. Därefter ska du hitta Flenberget som ligger i kartans nedre högra del. När du har lokaliserat Flenberget ska du hitta alla fäbodar (markerade på kartan med en fyrkant) som ligger inom linjalens räckvidd när du utgår från Flenberget. Ett tips är att använda en penna och markera de som du hittar för att inte missa någon eller räkna någon dubbelt. När du har mätt avstånd till de som ligger närmast bör du hitta 8 st. Rätt svar är alltså A.

Tips

Här nedan hittar du 3 tips som hjälper dig att bli bättre på DTK-delen.

Läs frågorna noga

Innan du börjar analysera diagram, tabeller eller kartor, läs själva frågan noggrant för att förstå vad som egentligen efterfrågas. Detta hjälper dig att fokusera på rätt information och undvika att fastna i detaljer som inte är relevanta.

Det är också många uppgifter som innehåller små men avgörande detaljer, som skillnaden mellan procent och procentenheter eller små nyanser i kartförklaringar. Det är viktigt att du läser noggrant för att undvika misstag.

Träna på överslagsräkning

Överslagsräkning går ut på att snabbt gissa ett ungefärligt svar utan att räkna exakt. Börja med att runda av tal till närmaste tiotal, hundratal eller något annat som gör det lättare att räkna. Till exempel kan du räkna 48 × 23 som ungefär 50 × 20 för en snabb uppskattning.

Öva på att lägga ihop, dra ifrån, multiplicera och dela avrundade tal i vardagliga situationer, som att räkna ut priser eller tid. Testa också med uppgifter där du först gissar ett snabbt svar och sedan jämför med det exakta svaret. Detta hjälper dig att förstå vad som är rimligt och vilken avrundning som fungerar bäst. Om du tränar regelbundet blir överslagsräkning en naturlig del av hur du tänker.

Använd uteslutningsmetoden

Uteslutningsmetoden är ett bra sätt att lösa DTK-delen på högskoleprovet när du är osäker på svaret. Titta noga på svarsalternativen och se vilka som inte passar med informationen i diagrammet, tabellen eller kartan.

Till exempel kan vissa alternativ ha omöjliga siffror, fel enheter eller tydliga feltolkningar. Genom att ta bort de felaktiga alternativen har du färre att välja mellan och större chans att gissa rätt, även om du inte är säker.

Denna metod är extra bra när du har ont om tid, eftersom den hjälper dig att tänka logiskt och undvika att fastna i detaljer. Det gör att du kan jobba snabbare och smartare med frågorna.