Syftet med högskoleprovet är att mäta hur väl lämpad provdeltagaren är inför högre studier och har länge varit en andra chans för studenter som inte haft tillräckliga betyg från gymnasiet för att nå sin drömutbildning. Detta innebär att provet är konstruerat för att testa deltagaren i en mängd olika områden som rör läsvana, siffervana och att lösa logiska problem.
Hur pluggar man inför högskoleprovet?
Det enskilt viktigaste när du ska plugga på högskoleprovet är att träna på gamla högskoleprov. Detta har 3 syften, först och främst (1) ger det en förståelse för hur provet är konstruerat som hjälper dig att förhålla dig till provet under provtillfället. Med en förståelse för hur provet är konstruerat kan du lägga all tid på att fokusera på frågorna istället för att orientera dig i hur provet är disponerat.
Det andra syftet (2) med att plugga på gamla prov är att du får en känsla för hur mycket tid du ska spendera på varje fråga. Högskoleprovet ger dig en begränsad tid per fråga vilket gör att det är viktigt att inte fastna på någon fråga och sedan hasta igenom resten. Genom att träna på gamla högskoleprov får du en god känsla för hur lång tid du ska spendera per fråga. En taktik som fungerar bra för många är också att hoppa över frågor som du är osäker på och ta dem i slutet efter att du har svarat på de som du känner att du behärskar.
Det tredje syftet (3) med att träna på gamla prov är att du kan undersöka vilka delar av provet som du har svårast för. Om du skriver flera gamla prov kan du enkelt se på vilka delar du tappar poäng och därefter träna upp dina färdigheter inom dessa områden.
Studera Högskoleprovets delar
Högskoleprovet består av en kvantitativ och en verbal del som är lika stora med 80 uppgifter vardera. Sett till antal uppgifter (och poäng) är fördelningen av provet följande:
| Del | Antal uppgifter (poäng) | Procent av provet |
| XYZ (Matematiska problem inom aritmetik, algebra, geometri, funktionslära och statistik) | 24 | 15 % |
| KVA (kvantitativa jämförelser inom aritmetik, algebra, geometri, funktionslära och statistik) | 20 | 12,5 % |
| NOG (logiskt tänkande med matematiska problem) | 12 | 7,5 % |
| DTK (tolka diagram, tabeller och kartor) | 24 | 15 % |
| ORD (förstå svenska ord och begrepp) | 20 | 12,5 % |
| LÄS (förstå och tolka svenska texter) | 20 | 12,5 % |
| MEK (kunna sätta in ord och uttryck i sammanhang) | 20 | 12,5 % |
| ELF (förstå och tolka engelska texter) | 20 | 12,5 % |
Provet består till mer än en tredjedel av matematiska frågor som enligt Högskoleverket är baserade på Matematik 1 (tidigare Matematik A). För att få höga poäng på högskoleprovet måste provdeltagare därmed utan problem behärska Matematik 1-kursen på gymnasiet. Om du inte längre går i gymnasiet kan du låna kurslitteraturen på biblioteket.
En sjättedel av provet består av att förstå diagram, tabeller och kartor. Denna del kan du i första hand träna genom att använda dig av gamla prov. Om det inte räcker är ett annat sätt att träna diagram och tabeller att läsa forskningsrapporter.
Resterande delar av provet testar dina förmågor inom språk där en dryg tredjedel av poängen undersöker hur väl du behärskar det svenska språket. Det finns flera verktyg på nätet där du kan träna dig inför ord-delen inför provet men det allra bästa sättet för att få en hög poäng är att ha god läsvana och att läsa texter från flera olika områden och branscher. Ord och texter i högskoleprovet är ibland hämtade från områden som medicin, ekonomi och vetenskap. Att läsa skönlitteratur kan många gånger räcka långt men för att få högsta poäng behöver provdeltagare vara bevandrade även inom olika fackområden.